Dom påstår att det var en ko lös på vägen..

 
 
Tävlingsmorgon. Man försöker att gå och lägga sej tidigt, men det är så svårt när det är ljust. I säng 9 och upp halv 4 . Allt är packat och det är bara att slå på kaffe bryggaren. Man är lite spänd inför dagen som komma skall och undrar hur man har hamnat i detta . Men det är ju det roligaste som finns . Man träffar alla likasinnade som också tycker att detta är livet.
Vi lastar in Mykonos och Chanelle och är framme strax innan 5 på morgonen . Då har vi sett  två rävar med 10 min mellanrum på väg dit.
Anna startar kl 7 så hon har lite tid innan sin start. Jag går och betar Mykonos en stund innan jag sadlar på och börjar värma upp. 06 00 går starten . 42 startande med blandade nationaliteter , Finland , Norge , Danmark , Estland och Sverige . Vi som varit med ett tag känner igen varandra och man små pratar lite och frågar varandra om dagens hastigheter och vad man har för plan. Det är då man kan hitta någon att rida med om man inte har det redan.
Starten går och vi drar iväg. Första slingan är 3,6 mil och vi passerar startplatsen tre gånger för att vara lite publik vänliga och det är våra hinknissar tacksamma över , dom kan lugnt stå kvar och servera oss vatten om det skulle behövas.
Andra slingan är 3,4 mil och nu börjar Mykonos vakna till liv rejält. Han tycker det är super härligt att galoppera med alla kompisar mil efter mil. Vi har sällskap av Emma och Josefine som rider efter sin plan , alltså 16 km /tim. Jag tänkte att jag skulle försöka ta mej runt på 15 km / tim  ca eftersom vi inte tränat många timmar i vår.... Min önskan var att ta oss runt godkända och ha kul. Vi ligger på 16,8 och  17,5 i snitt i hastighet- ganska perfekt alltså. Vi ligger och ömsom galopperar ömsom travar i 3,4 mil. Vetrinärgrinden går som en dans förutom att Mykonos är kissnödig innan pulsning och då går pulsen upp rejält. Han måste lockas att kissa för att pulsen ska gå ner. Vi går runt med honom lite och passerar ett ställe som dom har lagt ut spån på backen. Där blir bra sa han och ställer sej och kissar lääänge.
Bra , pulsen är nere på 60 och vi går in. Max är 64 annars får man pulsa om. Det tar tid att gå ut och sen göra om alltihopa. Man vill ju helst rida med kompisarna man red med innan , så man har ju koll på att dom andra är i fas med en själv .
Gul slinga . Denna är 3 mil och det visar sej att detta är våran bästa , då har vi gjort 7 mil och Mykonos har helt klart vaknat till . Mest galopp och vi har sällskap av 2 finskor och en danska , vi är alltså 6 st som rider ihop. Vi kommer till Posseberg och där drar vi med oss ytterligare 2 ryttare så totalt är vi 8 som passerar vid Liffland. Mäktig känsla
att rida så många i en grupp i galopp. Vi drog med oss en gammal räv i farten- Kjell Westerback,  som varit med i många år och gjort många lopp genom åren. Vi red tillsammans hela slingan. Man pratar ju en del som sagt när man rider och det var någon som undrade vad man skulle göra om man inte tränade häst hela vintern ? Ja , sa jag man kanske skulle måla naglarna och fixa med håret och så. Eller va säger du Kjell ? Ja , sa han , det skulle ju gå ganska så fort, i alla fall med håret... Ja humor är bra.
Den sista slingan var 2 mil. Vi har 60 i puls och gör en re inspection en kvart innan vi går ut. Dom kollar alltså att vi är ok en sista gång innan vi går ut på sista. Vi är ok , och då är vi riktigt utspridda alla vi som ridit hela dagen. En sticker i väg två min före mej och sen är det fem min bakom -så det gäller att dra ikapp om man vill ha sällskap.
Vi möter Emma efter 2 km ca och då har hennes häst tröttnat på att springa ensam så han piggnar till av vårat sällskap. Vi drar en galopp och är snart i mål. 12 mil har vi gjort- Mykonos å ja... Rejält otränade. Men faktiskt inte särskilt trötta. Vi höll 15,4 i snitt hastighet och det gör man bara om man har en riktigt bra grundtränad häst.
Anna hon har varit med i svenska yr laget och dom kammar hem ett guld och hon blir 8 a av 14 startande- trots att hon tappade 2 !!! skor under loppet. Hennes lagkamrat Carro-rider för värmlands distans och dom startade ihop på morgonen. Hon vinner alltihopa. GRATTIS! Sverige gjorde bra ifrån sej över lag .Vi seniorer tex tog också hem lag guldet , men Norge som har Olaeg som är grymt rutinerad. Hon knep 1 a platsen för seniorerna trots en avsittning i ett träd på vägen. Hon mumlade något om någon lös ko på vägen borta i Kristinehamn...  EN fantastisk tävling med otroligt välordnat och fin tävlingsplats, banor, prisutdelning och galamiddag på kvällen på Stats hotellet i Kristinehamn.  STORT tack alla funktionärer//
EWA

Nbm i kristinehamn

På lördag är det dagen D för Anna och mej. Det är det vi har sett fram emot hela vintern. Nordiskt baltiskt mästerskap i Kristinehamn. Jag ska rida 12 mil och Anna rider 8 mil. Anna har chansen att få vara med i Young riders landslag. och då rider hon en En stjärnig yr ritt. Jag och Mykonos ska rida två stjärnig ritt och har som mål att bli godkända i mål.
Vårt  förra nbm var i Estland  och skulle ha varit 12 mil det också-om det inte hade slutat med en hovböld på besiktningsdagen. Gissa om jag var besviken. All träning ,tid och vad det kostar att göra en sådan resa...
Men jag har gjort andra bra tävlingar -Norge med Ghadir , Danmark med Ghadir. Sveg med Alice ,men det skulle vara så roligt att göra ett bra lopp med Mykonos , det vet jag att han skulle fixa med råge. Han har gjort ett nbm i Norge som 7 åring med en ryttare som bara lät honom dra iväg och han blev 2a . Efter den tävlingen var han helt slut och var det i flera år . Han tömdes på all kraft och livsglädje för ett par år framåt. Han gick några tävlingar men han har inte riktigt kunna visa vad han kan, han har inte riktigt haft kraften i kroppen. Det var det som han skulle få visa i Estland -om det inte vore för hovbölden...
Förra året var han grym när vi startade på sm i skåne 16 mil. Han var som en Ferrari med päls. Då halkar han på asfalts vägen in mot grinden efter 7 mil (vi ligger i tät klungan ) och blir utesluten. Det var värre för en av våra medtävlande som till och med går omkull och fick bryta. Men som sagt allt kan hända .Inget är självklart känner jag.  Vi startar på lördag med en känsla av att vi ska ta oss runt och ha det kul hela dagen. 
Imorgon kl 3 kommer jag och Anna åka för att besiktiga våra hästar och på Lördag morgon startar jag kl 06 00 och Anna 07 00. Håll tummarna för oss // EWA
Starten i Kristinehamn förra året...

Dom 3 vännerna & Jerry

Vi har kommit in i en annan vardag nu när hästarna är ute på bete. Det finns så fantastiskt mycket att göra när det är sommar, som man inte kommer ihåg att man faktiskt gör när det är vinter.
Tex detta med att hålla rent i alla hagar. Mocka ur vinter bajset och sedan hålla ordning hela sommaren så att det inte blir för mycket . Ja det är ju inte alla som går på bete..
Tuva tillhör ju en av dom . Hon går kvar i sin hage hela året och då gäller det ju att hålla den ren från all bajs så att det inte svämmar över. Hennes hage ser mer eller mindre ut som en golfbana faktiskt. Vilket är lite mysko eftersom hästar inte gärna äter där dom har kissat-ph balansen är en annan och då undviker dom helst det, samma med bajset, där vill dom heller inte äta för alla parasiter. Därför kan man ibland tro att det är jättefint gräs i hagen när det i själva verket är "rater"-alltså sånt som ingen äter. Om man har nötkreatur eller får i samma hage så äter dom upp häst " rater" och tvärt om. Det är ju olika sorts parasiter. Det är då man kan se fina "golfbane"  hagar.
 
Vi beslöt oss för att ge oss ut och träna häst idag-trots att dom varnade för lite regn. Ja det är väl inget att bekymra sej över, tänkte vi. Sagt å gjort, vi var 4 som tappert drog iväg och skulle ta en liten galoppsväng ner till sjön. 16 km tur o retur. Vi gick i samlad trupp och småpratade lite ,skrittade på rätt så bra. Då kommer det en soplastbil på bron över e-18. Japp , lite klaustrofobisk känsla kan man säga med en halvmeter mellan  hästen och lastbilen. En 10 cm mellan räcket och hästen. Ja det va inga bekymmer tyckte chauffören och körde på. Om första hästen är cool i det läget så brukar dom övriga se det som att läget är under kontroll och följa med helt lugnt.
Om det däremot inte är en trygg häst i täten-vilket lika ofta kan bero på ryttaren , som spänner sej och lutar sej lite omedvetet framåt. Kan det bli katastrof. Tvärnit, svänger runt på bakdelen och drar iväg. Eller att den börjar backa. Då gäller det att få personen bakom ratten att stanna .
Chamiro gick stadigt först över bron , alla hängde på. Lite längre bort möter vi nästa fordon, en stooor grävskopa som rensar i dikena. Jag gick först och vinkade för att få honom att stanna upp med grävandet medans vi passerade i vägrenen. Vilka pållar. Ja efter det kände vi oss " invincible" . Lillen, Chamiro och  Chanell  gick i bredd
Dom 3 fuxarna , bakom gick Line -hon fick vara Jerry. Ni vet som  i den tecknade serien för barn -Dom 3 vännerna & Jerry.
Det tycke inte Tony var så passande för Line var minst lika snabb som alla dom andra i dag. Hon är ju helt fantastisk den tjejen. Skrittar på som värsta tåget, traven var lika snabb som Lillen galopperade i kort galopp och dessutom är hon ju helt cool när man ska passera alla läskiga fordon mm. Men det är just det , att det är lite (eller halva grejjen ) att det är ryttaren som påverkar sin häst. Om man själv sitter och tror att det kommer att hända  si eller så när traktorn passerar (eller vad det nu kan vara för läskigt) Så blir det så. Det blir som vi tänker - eller hur !
Vi blev ju omkörda av en moppe också. Men det är typ Lillens specialitet- att vara orädd för sådana saker. Det är värre med streck på marken . Då kan det bli tvärnit med vipp flash i nacken om man inte är med .
På hemväg hade vi börjat höra åskan mullra-ganska nära. Lite droppar började komma och pang! där small det precis bredvid . Och sen bara öste regnet ner. Ja menar verkligen ÖSTE.  Det var nästan som att det lika gärna kunde vara hagel. Ja vi va dyblöta ända in på skinnet kan man säga. Men trots det var hästarna coola hela vägen hem . Lite regn är väl inget tycktes dom säga // EWA