Possitiva tankar

Nu blev det en liten stund över igen -att sätta sej ner och skriva sina reflektioner och tankar.
Mitt jobb är helt tokigt, makalöst ,fantastiskt roligt.
Inte ens i mina vildaste fantasier hade jag väl kunnat föreställa mej att jag skulle kunna skapa mej ett arbete som är så vansinnigt spännande och omväxlande.
Om jag tänker på vad vi har skapat här på gården kan jag nästan inte förstå att det är sant. Men det är det ,tack vare en tanke och en dröm som vi hade för länge sedan. Allt börjar ju med en tanke, en ide om hur allt ska vara/bli.
Men ärligt talat så hade jag ingen aning om hur det skulle gå till . Det finns ingen mall direkt för hur man skapar något sådant här, man får helt enkelt gå på känsla och intuition. Man får prova sej fram och göra om ifall det råkar bli lite tokigt. Det som är lite skojigt är att allt hör ihop i livet. Man går i skolan ,tex. Träffar på en mobbare som behandlar en illa. Det är ju inte så kul eller bra men man lär sej av allt-även hur man ska tas med mobbare. Senare i livet så träffar man på en liknande människa och då vet man hur man ska göra för att klara sej- man lär sej av allt till och med motgångar och svårigheter. Eller kanske just av svårigheterna i livet. Det är faktiskt inte hur vi har det -utan hur vi tar det ,som någon sa.
Man behöver ju faktiskt inte måla in sej i ett hörn och säga - jaha , det visste jag väl. Nu är det kört!
Istället kan man säga-Jaha, nu ska vi se hur vi löser detta.
 
Igår hade vi lektioner med start kl 17 00 och vi drog igång ute- det är ju så fint väder och vi passar på att ta till vara på det. Det är en nybörjar vuxen lektion med 4 st i och det är lyxigt. Gott om plats ,mycket uppmärksamhet till alla som rider osv. Vi har ett krux bara. En av damerna, som har ridit förr, ville nu börja att träna upp sin ridning och anmälde sej som alla andra och beskrev sitt kunnande och jag satte henne i denna gruppen.
Men det visade sej att balansen och lättridningen var som bortblåst...Hjälp, sa hon, var det så här svårt, jag trodde att det var som att cykla...
Då får jag som ridlärare ägna mej åt att springa runt och få igång hästen och kan då inte se och hjälpa dom andra i gruppen. Vi skrattar och har roligt ,men det blir ju svårt för dom andra i gruppen att få hjälp.
Som så många andra gånger i mitt liv ,står jag då i går och ska ha lektion och hör min "tanke" säga -Låt Madde-våran eminenta stall tjej-hjälpa henne med lättridningen och vi andra kan gå ut och träna utan stigbyglar .
Ja så blev det. Alla som skulle rida blev jätte nöjda-Inte minst damen med lättridningen.
Ja, utan stigbyglar var det ja. Jag vill ha in balans och sits. Det krävs mycket hårt arbete att träna upp sin balans och sits. Om man sitter utan stigbyglar sitter man på sittbenen på ett bättre sätt. Man slappnar av bättre-tillslut.
Jag förstod att det skulle bli en och annan protest så jag började lektionen med att prata om affirmationer, ni vet det som man kan "se " i huvudet, föreställa sej. - Hur känns det när man galopperar på en sommaräng, barbacka i solnedgången?
-Hur kontrollerat och fint rider ni. ?Hur känns balansen? osv. ALLA barn kan detta (lite sämre med dom vuxna ) dom föreställer sej ju när dom leker -samma sak.
Sagt och gjort, ut och börja skritta utan stigbyglar. Läskigt men kul. Upp på bron, mellan koner , Över bommar och sen i trav. Ahh, vissa gick lite fort och vissa fick inte upp i trav. Det är så bra för hästarna gör ju som man menar inte som man tror att man vill. Om man är osäker så känner hästen det och då står den still../skrittar.
Och hade man bestämt sej från början att det inte skulle gå så gick det inte. Men  jag sa, att man måste själv ta ansvar över sin egen ridning och se till att hästen gör som man vill -annars går det inte. Man måste träna.
 
I galoppen var vi  tvungna att använda stigbyglar då vi fortfarande tränar på att fatta galopp och hålla galoppen- på spåret och styra samtidigt -utan att rida på någon/något. För mej är det självklart att man måste göra för att lära -även om det ibland blir lite rörigt. Men man lär sej av misstagen. Jag litar för övrigt på mina hästar-ingen bockar, skenar eller är dum. Det krävs många varv för att hitta känslan och hinna tänka att man är på en sommar äng....
Och allt börjar ju med en tanke ...//EWA
En galopp i en vacker skog

En får va snabb me kameran...

ENAR OCH MORELL tränar i ridhuset. Enar 75 år har balansen. Många år som distansryttare med 10 års
uppehåll. Men balansen sitter i kroppen.
Vardagen rullar på här på gården. Vi har som sagt haft ganska roligt ett par veckor nu med våra duktiga Lilleruds praktikanter. Dom har slitit hund -eller vad man säger.
I dag kom nästa två från åk 2 från skolan. Linnea och Johanna, dom har inte en aning om vad som väntar, jag är ganska tuff som arbetsgivare och praktikant ansvarig. Tider ska passas, golv ska blänka, hagar ska mockas och hästar ska ridas till ,  masseras och extra utfodras hit och dit. Rätt mycket att hålla koll på och sedan har vi ju ridskolan på kvällen.
Då ska hästarna in och putsas till ,bana ska byggas och sedan ska allt klaffa smidigt och enkelt mellan lektionerna.
Det vill till att det inte står ett gäng privathästar i uppbindnings spiltorna när jag kommer in med mina små elever som ska ställa in sina hästar och sedan ska dom nya ryttarna ha teori med sina hästar stående i spiltorna en tio minuter, innan vi ska ut i ridhuset igen för nästa lektion. Det är ganska viktigt detta att man faktiskt får leda sin häst in och ut mellan lektionerna. Man får ansvaret att ta hästen mellan stall och ridhuset-själv.
Spännande. Tänk om hästen inte lyder ,eller när den faktiskt gör det.
En jättestor häst som jag har i min hand och den går ganska nära. den stannar när jag säger till (förhoppningsvis)
och går bredvid mej när jag säger till.
Jag tror att dom flesta kan ta tillbaka den känslan  i sin kropp och komma ihåg hur det var.
Lycka!! Då är det viktigt att det inte händer en olycka -tex att hästen jag leder biter hästen framför i ändan- man går lite nära-hur ska jag veta vad som är nära när jag aldrig gjort detta förut. Man måste få öva.
Jag kan se på tjejerna som har gått på ridskolan i 3 år inne på sitt 4 e, vilket självförtroende . Vilken kunskap dom har. Det sitter i kroppen -vanan att leda ,sadla, tränsa och faktiskt SE när det är rätt eller fel.
Dom hjälper , stöttar och pushar  varandra hela tiden. Dom är hel goa.
Nu har vi börjat göra lite mer komplicerade ridövningar och då krävs det balans, timing och bålstabilitet i ridningen.
Dom vet inte om det än men jag har planerat in en ridlektion med hoppning utomhus- som en fält tävlans bana.
Sedan har vi en lektion med voltige...
Balans för hela slanten. Om man har balansen i magen och inte i handen så är man kung på hästryggen.
Jag minns första gången som jag gjorde en lektion för en duktig western tränare uppe i Eda. Då hade jag ridit distans ett par år och kommit fram till att jag måste nog träna min bålstabilitet-magmuskler- mer. för att orka hålla mej själv upprätt på hästryggen. Då håller hästen sej pigg och fin hela vägen utan att behöva balansera upp mej också.
I alla fall , tränaren skriker på mej att sitta avslappnat och driva med magen och lite säte-håll energin uppe jobbbaaaaa...Jag blev inte ens trött av 50 min pina. Jag hade mer magmuskler att jobba med än vad som krävdes.
Hästen smalt och frustade helt lösgjord, efter den gången är jag oftast kung. Jag har verktygen i min kropp. Jag har tränat mej själv att hitta känslan, knapparna och balansen. Men det krävs att man tränar, inte jämför sej med någon annan -man är på olika nivå och har lite olika förutsättningar.
Däremot är det bra att ha en idol, en förebild att spana in . Man kan sitta och titta på honom /henne för att se hur det ser ut och tänka sej in i hur det känns, och hur man gör. Inte fel att öva i tanken heller eller på soffkanten om man sitter och tittar på sin idol på Tv:n. Men framför allt börja träna bålstabilitet, det ger massor i ridningen.
Hade Gött i höstsolen// EWA

Perry Wood , Pay and Jump och Tabata träning

Översta bilden är vårt nya We hinder  och under är det Perry på läktaren i måndags
 
Nu har det gått 5 veckor av praktik för Ia och Anna . Dom har varit riktiga klippor. Jag har haft hjälp varje dag med att mocka boxar, fodra och rida hästar för glatta livet. Alla hästar behöver lite extra genomgång lite då och då. Tex Stella går som bäst när hon får jobba med både elever och fm ridning -både i skogen och på banan. En annan kille som är ny hos oss är Beppe. En Korsning mellan halvblod och kallblod, ca 155 cm hög och så glad jämt. Väldigt lydig och gör allt man ber om-även om man ber om lite fel saker ibland. Han försöker klura ut vad man menar och gör sitt bästa. En kille som aldrig skulle dra iväg eller bocka men kan kännas snabb ibland om man har snabb energi själv.
En sak som han och stella har gemensamt är att dom kan lätt springa in i galoppen. Det blir lite kommunikations fel om man klämmer in sin skänkel och blir lite stark -klämmig. Då springer dom oftast bara fortare i trav. Man måste göra en liten förflyttning av sitt ben och bara tänka mer eller mindre ,galopp. handen är stilla-utan att dra (man vill vara förberedd ifall hästen tänker dra ) Då blir det att man gasar med handbromsen i . Hästen tror att det är dags att springa fortare-i trav .
Då är det bra att man "rider till " hästarna lite emellanåt, så att dom kommer tillbaka i känslan av att det är  "så här man gör ".
Vi har ju haft både Perry Wood här och haft ridskola hela veckan. Mycket som händer, vilket är roligt. På söndag har vi ju Pay and jump. i ridhuset. Många ridskole barn som vill vara med och "tävla ".
 
Det är roligt med lite tävlingar som man kan öva sej på att tävla utan att det är fullt på drag. Vi har ju tänkt att man  ska kunna träna sej i att tävla . Om inte annat så är det väldigt trevligt när det händer saker i stallet.
 
Våran dressyr tränare Elisabet kommer i dag och håller i våra dressyr träningar. Hon kommer vid lunch i dag och stannar till i morgon em. Vi har en grupp med we dressyr som svettas ihop var tredje vecka . Man är 5-6 st som kommer och rider i en grupp och värmer upp inför våran we-träning. Det är roligt att rida en We i grupp för att sedan köra en bana med olika hinder. Vårat senaste hinder är våra tjur "Benny". En ring som ska fångas med hjälp av lans . Det är en riktig utmaning att hålla lans och pricka ringen.
 
Lördags morgonen  börjar kl 10 00 uppe på ridhuset i vårt uppehålls rum . Det är Per-Erik som kommer och tränar oss i tabata-styrke och smidighets träning för ryttare.  Då är alla varmt välkomna att vara med.//Ewa