18640 steg

Anna och Claudia från Lilleruds gymnasiet- duktiga tjejer
Billingen lördag morgon. 26 grader,vindstilla kvavt.Jag lyckas ta fram kameran o ta en bild....
Nu blev det tävling i lördags. Jag ,Anna och Tony drog iväg på lag sm i distans. Den sträckan som Anna och jag skulle rida var 8 mil och Tony och Capro skulle köra 5 mil. Capro är en 8 årig arabvalack som kom till våran gård i April. Matte behövde avhästa sej pga tidsbrist (mycket på jobbet) och då sa vi att han kan ju vara här och vara med på uteritter o dyligt. Det har varit Tony-som har sommar jobbat här hos oss som har tränat honom mest. Varit med på Pay and play, distansträningar, hoppträningar och div dressyrträningar. Matte kommer också och tränar lite då och då -man kan inte avhästa sej helt. Inte nyttigt för själen-har jag hört.
Anna red Lillen och jag hade Mykonos. Halv sex lördag morgon drar vi iväg till Billigen ,Skövde.
Det är väldigt varmt/kvavt och vi startar kl 10. Sm klassen har 39 starter och det är spännande, för regerande mästarna sedan typ 10 år tillbaka har en ute ur sitt lag efter besiktningen. Då hamnar Billingendistansryttare som favorit/tippad vinnare. Vi i Värmland har blivit tippade 2a.
Vi drar iväg ganska snabbt ut efter starten-Anna och jag. vi känner att vi vill satsa för laget för att det ska bli en bra placering till Värmland.
Det första som händer är att banläggaren har skyltat fel och alla gör en ca en km felridning. Vi i täten alltså- sedan hann dom flytta på skylten.
Bara att gilla läget. Rid på bara sa jag till Anna, det löser sej nog.
Vi hann ikapp dom andra efter en mil ca och sedan låg vi och rullade på i galopp en stund. Då ser jag att Lillens vojlock har kanat bakåt så mycket att hans sadel ligger rakt på manken. Vi måste stanna för att sadla om. Efter det störtar han iväg och snubblar till så mycket att han nästan går ner på knä. Inte bra .Det. kan bli så illa att han stäcker sej efter en sådan grej .
Vi rider i fantastisk natur, Backiga ,vackra och historisk miljö. Genom ko hagar och över böljande havrefält.
Sista 8 km ligger jag och Anna i täten in till mål området.
Vi hoppar av och har våra fantastiska hinknissar till hjälp. Det är otroligt skönt att ha rutinerade medhjälpare. Man behöver inte säga något , sadel åker av ,vatten står där det ska. En pulsar -mer vatten, dra av vatten och på med nytt.-Nu ,pulsen är nere, in till veterinärgrinden.
Vi har ridit på ganska bra men det fixar våra tränade hästar. Det som är annorlunda idag är alla långa nerförs backar , som hästarna är tvungna att parera med bakdelen för att inte halka. Dom spänner sej och minsta lilla felsteg i det läget blir en sträckning.
Mykonos får springa upp två gånger men blir godkänd. Lillens puls vägrar att gå ner, men vi ser att han är kissnödig och efter en stund kissar han. Pulsen går ner och Anna går in. Då är han halt v fram. Han sträckte sej troligtvis i djupdykningen. Jag fortsätter själv på nästa sträcka. Vi har gått 3,2 mil nu och nästa sträcka är 3 mil.
Det är inte alls lika kul när Anna är borta, det var ju därför vi startade -för att göra det tillsammans.
Andra sträckan går lite segt, jag känner att Mykonos inte känns lika pigg utan han vill mest trava .
Det som piggar upp oss är våra goa hinknissar som står med vatten till häst och mej utefter banan.
Nästa veterinärgrind är vi spända på vad som ska sägas om Mykonos-han har inte varit så framåt men jag har inte känt någon hälta eller så.
Jo vi blev uteslutna ,när vi stått stilla i några minuter kommer stelheten fram och höger fram var lite överansträngd.
Synd men så är det ibland. Vi satsade för laget och Friskt vågat ...
Capro har gått sina 5 mil med Tony på ryggen och ligger i främre ledet av inkommande hästar . Det är spännande när dom glider in över mål linjen som 4 e ekipage. Och blir godkända. 4a på sin första tävling ihop. stort grattis. Det är så kul att det gick bra för pojkarna. Capro har verkligen gått från klarhet till klarhet under sommaren. Ska bli roligt att få följa dom nästa säsong .
 
Veckan som följt har tuffat på som vanligt - vi har dessutom 2 mycket duktiga Lilleruds elever här på praktik.
Dom har fått vara med i verksamheten med mockning ,vattning ,städning inför in stallning. Det har blivit en del ridning också. Vi brukar rida igenom alla hästarna lite då och då för att känna om dom behöver mjukas upp,  lite skutt över låga hinder för dom flesta , för att bli mjuka i ryggen.
Det är spännande veckor med en och annan till ridnings häst och nya elever som tillkommer i rid grupperna.
Jag är lyckligt lottad som har ett sånt varierande och händelserikt jobb - Mycket motion får vi, i går talade stegräknaren om att jag hade gått  18640 steg -då hade jag inte med den när jag red.  //EWA

Det har varit lite mysigt

Veckan som gått, har varit händelserik. På många sätt . Måndagen förra veckan började med att Anna Nordin kom hit och höll en kurs i We. Anna har tävlat i både dressyr , Hoppning , och working equitation. Jag har varit hos Anna ett antal gånger och tränat . Alla gånger har det handlat om att rida en bana ,så det fick det bli nu med.
Jag hade en dryg timme till förfogande med Anna som jag fick många bra tips och ideer hur man ska tänka och göra för att träningen ska bli så effektiv som möjligt.
Sedan var det 2 grupper med 4 st i vardera grupp som fick träna på en bana som vi byggt upp.
Jätte roligt, verkligen värt att träna . Som någon uttryckte det -Det ger vanlig dressyr en mening till varför vi vill att hästarna ska stå stilla tex, varför dom ska kunna flytta fötterna en i taget , varför dom ska orka galoppera i snäva svängar osv.
På tisdagen hade vi en Pay and Play i grusgropen. Det är ju precis då som man verkligen behöver kunna stanna och stå stilla. Kunna öppna en grind. Vara modig nog att stå på en presenning , passera genom vatten upp till bogen på hästen osv.
Det var en jätte rolig träning, jag verkligen njöt i stora drag av härligt väder,  härliga tjejer och killar som var med och tränade. Det var nya hinder med ,som tex ridå att passera igenom( nät att gå under/genom) och presenning att gå över som sagt. Då ställer sej den ena  ponnyn- Simba , och kissar på presenningen. Oj, va vi skrattade. här har vi hela grustaget att kissa i och han väljer plasten..
 
Onsdagen  firar vi Mickes födelsedag- nästan hela dagen dyker det upp folk för att gratta och vi sätter oss att fika och prata ,umgås lite. Mysigt men man får inget gjort hemma/på jobbet(samma sak för oss ) men vem har bråttom?
På kvällen bjuder jag ut födelsedags killen på lite bio och mat. Det blev också väldigt mysigt.
Torsdags em/ kväll drog vi iväg på distans träning i Kristinehamn. Vi blev 11 st som red en slinga på 12 km och vi hade Björkvallen som en del i träningen. .Det är en backe med lång seg lutning på ca 1,5 km. ganska brant stundtals. Vi och våra hästar svettades i kvälls solen ,det visade sej att det var ca 20 grader till långt in på kvällen , helt fantastiskt-precis som vi vill ha det.
Fredagen inleddes med 2 st som kom för att rida en uteritt i 2 timmar. Vi valde Curre ,Line och Lasse som hängde med  på denna mysiga ridtur . Det blev fika stopp i skogen ,solen sken och hästarna njöt lika mycket som ryttarna.
Vid 2  kom det några ungdomar som skulle rida extra lektioner . Då blev det hoppning på banan. Fullt ös i en timme till. Lördagen var kiropraktor dag- vi behandlar våra hästar regelbundet för en kille som heter Lars. Ett måste om man ska hålla och orka med jobbet som ridskolehäst, distanshäst, hopphäst osv.
Man kan säga att det har hänt en del varje dag här och i dag startade våra rid grupper igen. Höst terminen är igång. // EWA
 
 

Vi vill ha lite ÄCTION..!!

Det var en helg med ridläger för barn och ungdomar som ville rida i skogen med lite spännande inslag av hoppning, bada med hästarna och långritt.
Dom ville ha lite action helt enkelt. Och det fick dom.
 
Det var 6 st jätte fina ,goa tjejer som dök upp i lördags morse, med förväntningar höga som bara den.
Jag hade tänkt ut hur vi skulle rida och vi började med att rida en liten sväng i sandgropen .
Det blev en timme drygt med skritt i backe, slalom nedför, vada i vatten och hoppa lite terränghinder. hästarna var super pigga och tyckte att det var toppen att få sträcka ut över små skutt.
 
När vi kom hem igen blev det lunch som Micke hade gjort-spagetti och köttfärssås. Efter lite vila och bus i tältet som vi skulle sova i så blev det ett ridpass till. Denna gången delade vi in oss i två grupper och bytte lite hästar för att det skulle funka bättre. Skrutten och Fröken hängde med mej till en helt sagolik liten skog. Mjuka sandvägar och fullt med blåbärs ris. Allt andades lugn och ro i eftermiddags solen. Vi hoppade små skutt över omkull fallna träd i 20 cm höjd. Vi hade jätte mysigt.
Dom lite större hästarna /ryttarna drog iväg till hoppstigen lite längre bort. Samma stuk på skog men lite längre att hoppa och högre. Ett rejält kryss av två tallar som bara sådär har fallit ner rätt över stigen och har en höjd av 50 cm ca är största utmaningen. Totalt är det nog 5 hinder på en stig som är 200 m. Häftig känsla att hoppa i naturen och känna flytet över alla hinder med en jämn och fin galopp.
Jag tror att allas ögon tindrade av lycka när dom kom till baka, Hästarna var super nöjda och gick direkt och mumsa lite hö när dom kom tillbaka .
Alla var  taggade på att sticka iväg och bada efter ridningen så det blev det .
Efter korvgrillning blev det sovsäck och tält-med spökisar....
 
Dag två hade vi en långritt på schemat. Två timmar var det meningen och då skulle vi avsluta alltihopa med bad med hästar. Vi stack iväg och som alltid blir det ju inte riktigt som man tror när man har 9 ekipage att ta hänsyn till.
Det första var en lös sadelgjord (trots att vi spänt 5 gånger,) och ryttaren åkte runt-i skritt som tur var.
Det andra var en super taggad pålle som minsann kunde springa fortare än så här ,"SLÄPP MEJ " typ.
Jag gick bredvid och hjälpte till en stund . Efter lite trav så lugnade vi ner oss. Det gäller  att få in trav en lite längre sträcka så att dom känner att det inte blir en massa motstånd , utan att energin får komma ut någonstans
/ slippa att ryttaren bara säger bromsa.  Nr tre var en bäck på 2 meter som skulle passeras. Inte riktigt vad Frökens ryttare hade tänkt sej. Med coachning och hurra rop från alla gick det bra. Fröken råkade bara i hastigheten hoppa in i ett närbeläget träd-med ryttaren på, men det gick bra.
Sedan  var det vatten och frukt paus -Enar stod med vatten och bjöd oss längst bort på banan.
På hemvägen hände nr fyra...Mykonos blev trampad bakifrån och skon lossnade plus ett balltramp. Jag fick avbryta ritten och fick bli hämtad i skogen. Tur att man hade med sej två  duktiga ungdomar ( Anna och Elli ) som kunde fortsätta ritten utan mej. Då händer nr fem. Avbrottet som blir när Mykonos ska bli  kvar i skogen och dom andra får stå och vänta på kö i 2 minuter blir outhärdligt för Nante-ja det är sant. Han krafsar mer hoven i marken och hetsar framåt (för mycket skritt antagligen ) och till och med stegrar sej (lättar från marken 2 cm ) . Nej nu får det vara nog sa han.
Även han taggar ner efter en stund, men inte Capro...Elli valde att hoppa av och gå sista biten med stressnisse.
Det slutade med att det tog 3 timmar runt ,med alla avbrott. Så ingen var direkt sugen på att bada på hemvägen , kan man säga. Dom valde att dra direkt hem för att käka lunch.
Vi släppte ut hästarna i hagen och dom drog som skott ner i hagen för att beta- ingen av hästarna var trötta. Men det var ryttarna. Helt slut. Det är ju skillnaden på en häst och människa, dom har ju andra muskler och andra förutsättningar för att springa långt -även som ganska otränade(nu skrittade vi rätt så mycket ,men ändå ). Hästar har en annan sak som vi inte har- förmågan att bibehålla kondisen. Vi tappar våran på två veckor -typ och dom behåller sin ganska intakt i 4-6 veckor ,men sen går det utför där med. Så har man bara grund tränat sin häst och stärkt upp leder och senor så är ett ( litet ) sommar uppehåll inte så mycket att oroa sej för.
Ja detta blev ett äventyr för alla inblandade, stora som små. Det var som dom sa när vi pratade igenom alla händelser i efterhand. Det genomgående som alla sa var - man klarar av mer än vad man tror, och då växer man av händelserna. Självförtroendet var på topp och nog hade dom fått lite aktion alltid // EWA