Hästkarlar
Min häst Mercedes-som egentligen var min fars häst från början, fick ju ett föl. Henne döpte vi till Ascona. En liten söt fux tjej och tryggheten själv.
Ascona var ett snällt föl även om hon var pigg och lite busig. Jag hade läst på en del om det här att ha föl, uppfostran och hur man skulle träna dom osv.
Sen hade jag ju Nisse att fråga om vad som helst. Nisse var en sån där gammal hästkarl , som hade varit med om det mesta och lärt sej av en annan hästkarl. Han hade kört i skogen-sina fjordingar. Han hade varit med på otaliga utställningar genom åren.
Det är en stor social tillställning bland hästfolk. Man tränar sina hästar så att dom får muskler på dom rätta ställena och ser lite biffiga ut. Sen tränar man att visa upp sin häst på rätt sätt- som på en hundutställning ungefär. Fast nu handlar det om 450-750 kg häst. Det roliga är att hästarna gillar detta lika mycket som mattar och hussar. Dom kråmar sej och spänner upp sej och har man då inte tränat att hästarna ska lyda kan man glömma goda vitsord från domaren.
Detta visste Nisse allt om och det han inte visste var att man samtidigt tränar hästen i vanligt vett. På den tiden skulle en häst lyda-punkt. Han höjde aldrig rösten, eller handen heller för den delen. Han bara var. Hade pondus helt enkelt. Han var en liten törr gubbe med pliriga ögon. Sa inte så mycket - men svarade på tilltal i alla fall.
Jag studerade honom tillsammans med hästarna, hur han gjorde ,varför han gjorde ifrågasatte jag aldrig. Jag såg att han var den som bestämde bara, det räckte för mej. Jag lärde mej av honom hur man visar upp en häst vid hand. Hur viktig timingen är för att respekten ska komma. Det är som min far brukar säga -att säga till en dryg häst krävs timing. Säger du till för skarpt till fel individ åker du på en" propp" - samtidigt som du ger respekt (på hästars vis) måste du kräva det tillbaks. Och det vet hästarna - det är ju deras språk. Ett konstigt uttryck jag hör ibland är- Min häst är tränad i NH. -Natural horsemanship. Nej inte hästen men matte har tränat sej att hantera hästen på deras språk. (lite som att träna en engelsman i engelska)
Ascona var den perfekta läromästaren för mej, tillräckligt tuff för att ge mej en utmaning och lika snäll att ge med sej om /när jag gjorde rätt. Vi började dag ett med att sätta på grimman, lyfta fötter, killa under magen ,peta i näsan osv. Allt är träning -binda upp i ett träd. leda före mamma, stå kvar utan mamma, lasta i transporten, gå in i mörka utrymmen -hon följer/litar på mej. klä in henne i ett täcke som blev en prasslig plastpresenning . Vi gjorde allt -
tom smällde ett öres smällare en bit utanför hagen. Det blev en sån säker häst att jag till och med tröttnade på säkerheten. Hon blev som en polishäst. Inkörd med släde, tung vagn med träekrar-körde studenter från älvkullegymnasiet till torget i Karlstad. Då hade jag lite pirr i magen -ni vet hur det ser ut på student dagen i Karlstad. Men då förstår ni vilken säker häst hon blev.( Då var hon 8år)
Att hantera hästar på ett säkert vis är jätteviktigt-det kan till och med bli farligt om man ignorerar säkerheten.
Det var ju det dom kunde förr- dom gamla häst karlarna // EWA
