Norsk Ac och Bruce

 
Det är ju mer eller mindre mycket att grejja med , som vanligt , på Våran gård. Nu har det varit hektiskt våran sista ridskole vecka. Det känns lite vemodigt att terminen är slut ,samtidigt som det blir skönt med lite vila.
Vi har beslutat oss för att köra lite fler uteritter nu när det är ridskole uppehåll ,så att vi kommer ut i skogen och kan använda våra kunskaper in " real Life". För det är ju så att det är ju där man behöver sina kunskaper och framför allt att känslan sitter i kroppen.
Tex om man kan cykla och inte gjort det på hela vintern, kan man instinktivt börja trampa på pedalerna, ha balansen och bromsa om det dyker upp en orm på vägen. Det bara sitter där
Så ska det kännas när man rider i naturen också. Om hästen spänner sej, hoppar till eller vägrar gå förbi en fladdrande plastpåse vid vägkanten, så ska det ju kännas så säkert att man kan le lite och stryka hästens hals. Man viskar till den " ingen fara , matte tar hand om detta ". Då slappnar pållen av och oftast händer inget dramatiskt.
Denna känslan infinner sej efter lite träning med kontinuitet. Man rider lite regelbundet och har byggt upp sin säkerhet på ridbanan.
 
Jag har fixat och trixat med att fixa hagar ,ta in hästar för hovslagning,  vattna i  hagar . Laga trasiga staket, ta emot folk som är sugna på att börja arbetsträna här, skjutsat hem en  sjuk Peter. Ridit hästar. haft en intervju med en tidning och laddat för både barn läger och min egen tränings helg i Nyköping.
Det betyder att jag som haft mina pojkar i kil under veckan, på tränings läger, var tvungen att åka dit för att hämta hem dom i dag. För i morgon drar jag iväg klockan 5.
Det var ju jättevarmt å skönt i dag .Folke fick hänga på till kil och när vi sätter oss i bilen upptäcker jag att Ac-n inte funkar...det fick bli Norsk Ac-nervevd ruta.
Det var så gött att bara vara  . Bruce Springsteen  sjöng högt och vinden drog in bilen.
Väl framme tog jag på mej hjälmen och tog bägge pojkarna med mej ut i skogen-Folke hängde på. Han sprang före
och jag red på Ghadir barbacka i grimma med Mykonos på släp bakom. Mmmm detta är livs kvalite. Att bara vara med hästarna, Folke och alla träden i skogen en varm sommar dag. Man hör korpen, spillkråkan och hästarnas trampande på den mjuka grusvägen. Lugnet återställs . Imorgon bär det av till  Anna Nordin - utbildning i We//
EWA
 

Kommentera här: